Grön starr (glaukom) – symtom, risker och behandling

Många tänker att synförlust märks direkt. Men grön starr (glaukom) är ofta tvärtom en sjukdom som utvecklas långsamt och nästan ljudlöst. Du kan se skarpt rakt fram och ändå successivt förlora delar av synfältet ute i kanterna, utan att själv märka det. Därför upptäcks glaukom ofta först vid en synundersökning eller när skadan redan hunnit bli tydlig. Glaukom är en sjukdomsgrupp som skadar synnerven och kan leda till bestående synnedsättning eller blindhet om den inte upptäcks och behandlas i tid. Tidig upptäckt är avgörande, eftersom skadorna inte kan repareras i efterhand. (1177.se)

Vad innebär grön starr (glaukom)?

Grön starr, eller glaukom, är inte en enda sjukdom utan ett samlingsnamn för tillstånd där synnerven skadas. Synnerven fungerar som kabeln som skickar synintryck från ögat till hjärnan. När nervfibrerna successivt skadas krymper synfältet, ofta först i periferin. Senare kan även den centrala synen påverkas. (1177.se)

Den vanligaste formen är öppenvinkelglaukom. Då stiger eller belastar trycket i ögat synnerven över tid, oftast långsamt under månader eller år. En annan form är trångvinkelglaukom, som i vissa fall kan ge ett akut tryckstegringstillstånd med kraftiga symtom och behov av omedelbar vård. Det finns också normaltrycksglaukom, där synnerven skadas trots att ögontrycket inte är tydligt förhöjt. (1177.se)

Det är viktigt att skilja glaukom från grå starr (katarakt). Grå starr innebär att ögats lins grumlas och går ofta att operera bort. Glaukom handlar i stället om skada på synnerven, och den skadan kan inte återställas. (1177.se)

Varför kallas glaukom för den tysta synförlusten?

Det som gör glaukom så lurigt är att sjukdomen ofta inte ger några tidiga symtom alls. Vid öppenvinkelglaukom kan synfältet minska gradvis utan att du märker det i vardagen. Hjärnan kompenserar länge, och det andra ögat kan maskera förändringar i det första. Därför känner många sig helt besvärsfria trots att skadan redan börjat utvecklas. NHS beskriver att glaukom vanligen hittas vid rutinmässiga ögonundersökningar, ofta innan personen själv märkt några symtom, och CDC anger att ungefär hälften av alla med glaukom inte vet om att de har sjukdomen. (nhs.uk)

Ett vanligt patientspörsmål är: ”Om jag ser bra, kan jag ändå ha glaukom?” Svaret är ja. Du kan ha god lässyn och ändå ha begynnande skador i synfältets ytterområden. Just därför räcker det inte alltid att själv ”känna efter” om synen är normal. (cdc.gov)

Symtom vid grön starr – vad ska man vara uppmärksam på?

Vid kroniskt öppenvinkelglaukom är det vanligaste just frånvaron av tydliga symtom i början. När besvär märks kan det handla om:

• sämre orientering i mörker
• svårare att upptäcka saker från sidan
• att man ofta stöter i föremål eller missar trappsteg
• gradvis försämrat synfält

1177 beskriver glaukom som en sjukdom där synfältet sakta krymper, och att det ofta är vanligt att inte märka besvären förrän skadorna blivit större. (1177.se)

Vid akut trångvinkelattack ser bilden helt annorlunda ut. Då kan symtomen komma snabbt och vara dramatiska:

• kraftig smärta i ett öga
• rött öga
• dimsyn eller plötsligt nedsatt syn
• färgade ringar runt lampor
• huvudvärk
• illamående och kräkningar

Detta är ett akut tillstånd. 1177 rekommenderar att man söker vård genast vid plötslig värk och nedsatt syn på ett öga eller om man ser färgade ringar runt ljuskällor. Även NHS och NEI beskriver akut angle-closure glaucoma som ett medicinskt nödläge som kräver omedelbar behandling. (1177.se)

Vem har ökad risk att få glaukom?

Glaukom kan drabba vem som helst, men risken ökar tydligt med vissa faktorer. De viktigaste är:

• stigande ålder
• ärftlighet, särskilt om förälder eller syskon har glaukom
• förhöjt ögontryck
• diabetes
• vissa anatomiska förhållanden i ögat, till exempel trånga kammarvinklar
• i vissa grupper även särskild etnisk bakgrund, vilket har betydelse i internationella riktlinjer

1177 anger att personer över 50 år med förälder eller syskon som har glaukom bör undersöka ögonen med jämna mellanrum. NICE lyfter bland annat ögontryck, central hornhinnetjocklek, familjehistoria och förväntad livslängd som faktorer i riskbedömningen. CDC nämner högre risk vid hög ålder, familjehistoria och diabetes. (1177.se)

Många frågar: ”Kan högt blodtryck, blodsocker eller livsstil spela roll?” Indirekt ja. Diabetes är en tydlig riskfaktor, och god kontroll av blodsocker, blodtryck och andra hjärt-kärlrelaterade riskmarkörer är viktig för den allmänna kärl- och ögonhälsan. CDC rekommenderar hälsosamma levnadsvanor som fysisk aktivitet, rökstopp och kontroll av blodtryck och vikt som en del i att minska risken för synförlust. (cdc.gov)

För arbetsgivare finns också en bredare hälsopoäng här: synfunktion påverkar arbetsförmåga, trafiksäkerhet, precision och livskvalitet. Ett förebyggande hälsoarbete där man fångar upp riskfaktorer som diabetes, blodtrycksproblem och metabol ohälsa kan därför också bidra till bättre långsiktig ögonhälsa. Detta ersätter inte ögonundersökning, men kompletterar ett klokt preventivt arbete. (cdc.gov)

Hur ställs diagnosen och hur behandlas glaukom?

Glaukom kan inte diagnostiseras med ett vanligt blodprov. Diagnosen ställs genom ögonundersökning. Enligt 1177 ingår ofta:

• mätning av ögontryck
• undersökning av synfältet
• bedömning av synnerven
• ibland ögonbottenfotografering eller OCT (optisk koherenstomografi)

Undersökningarna behövs eftersom glaukom handlar både om trycket i ögat och om hur synnerven faktiskt ser ut och fungerar. (1177.se)

Behandlingens mål är att sänka ögontrycket och bromsa fortsatt skada. Det är viktigt att förstå att behandling kan minska risken för försämring, men inte återställa redan förlorad syn. Det är därför tidig upptäckt är så viktig. (1177.se)

Vanliga behandlingsalternativ är:

• ögondroppar som minskar produktionen av kammarvatten eller förbättrar avflödet
• laserbehandling, till exempel selektiv lasertrabekuloplastik (SLT) vid öppenvinkelglaukom eller laseriridotomi vid trångvinkelproblematik
• kirurgi när droppar och laser inte räcker

NICE rekommenderar i vissa situationer 360° selektiv lasertrabekuloplastik som tidig behandling vid okulär hypertension och öppenvinkelrelaterad sjukdomsrisk, och beskriver också prostaglandinanaloger som ett vanligt läkemedelsalternativ. CDC sammanfattar att glaukom behandlas med ögondroppar, läkemedel, laser eller kirurgi för att sänka trycket i ögat. (nice.org.uk)

En vanlig fråga är: ”Måste jag behandlas resten av livet?” Ofta kräver glaukom långvarig uppföljning och behandling, även om behandlingsformen kan ändras över tid. Sjukdomen är i regel kronisk, och kontrollerna är lika viktiga som själva behandlingen. (nice.org.uk)

När bör man söka vård eller kontrollera sig?

Du bör boka syn- eller ögonundersökning om du:

• är över 50 år och har nära släkting med glaukom
• har fått veta att du har förhöjt ögontryck
• har diabetes eller andra riskfaktorer
• upplever att synfältet känns sämre
• märker nytillkommen dimsyn eller osäkerhet i vardagen

Du ska söka akut vård direkt om du plötsligt får ont i ett öga, rött öga, snabbt försämrad syn eller ser regnbågsfärgade ringar runt ljus. (1177.se)

Det finns i dag inget svenskt nationellt screeningprogram för glaukom via Socialstyrelsens lista över nationella screeningprogram. Det betyder inte att glaukom är oviktigt, utan att upptäckt i praktiken främst sker genom riktade ögonundersökningar och fallupptäckt hos personer med riskfaktorer eller vid vanliga synkontroller. Som en rimlig tolkning av detta bör personer med ökad risk vara extra noga med regelbundna ögonundersökningar. (socialstyrelsen.se)

För Testmottagningens läsare är det också viktigt att se helheten: ett blodprov kan inte upptäcka glaukom, men en hälsokontroll kan identifiera tillstånd som diabetes, blodfettsrubbningar och blodtrycksavvikelser, alltså faktorer som påverkar den allmänna kärl- och ögonhälsan. Har du ärftlighet, metabol risk eller andra hälsobekymmer kan det därför vara klokt att både följa dina värden och samtidigt boka en riktig ögonundersökning. Här kan det vara naturligt att även läsa mer om exempelvis [diabetes], [högt blodtryck] eller [hälsokontroll med blodprov] på er webbplats. (cdc.gov)

Glaukom är alltså en sjukdom där tid gör stor skillnad. Ju tidigare förändringarna upptäcks, desto större chans att bromsa sjukdomen innan synen påverkas på allvar.

Vill du veta hur dina värden ser ut och få bättre koll på riskfaktorer som kan påverka din långsiktiga ögonhälsa? Beställ en hälsokontroll hos Testmottagningen här. Är ni arbetsgivare och vill arbeta mer förebyggande för att minska sjukfrånvaro och fånga upp hälsorisker tidigt? Läs mer om våra företagshälsokontroller.