Celiakitest vid IBS-symtom: uppblåst, diarré

Du har haft “krånglig mage” länge: uppblåsthet som kommer och går, perioder med diarré eller förstoppning – och ibland känns det som att ingen riktigt kan ge ett tydligt svar. Många tänker då på IBS (irritable bowel syndrome), men en annan viktig differentialdiagnos är celiaki. Det är extra viktigt eftersom celiaki kräver strikt glutenfri kost – och för att testningen kan bli missvisande om du redan hunnit utesluta gluten.

Uppblåst mage och diarré eller förstoppning: IBS eller celiaki?

IBS eller celiaki – vad är skillnaden och varför symptomen kan likna varandra?

IBS är en funktionell mag-tarmsjukdom. Det betyder att tarmen fungerar “stört” (t.ex. överkänslig, ändrad rörlighet), men utan att man hittar en tydlig inflammation eller skada i slemhinnan vid standardutredning. Typiskt är:

återkommande buksmärta/obehag
uppblåsthet
ändrade avföringsvanor (diarré, förstoppning eller blandat)

Celiaki är däremot en autoimmun sjukdom där gluten (i vete, råg och korn) triggar ett immunangrepp mot tunntarmen. Det kan ge:

diarré, gaser och uppblåsthet
trötthet
viktnedgång (inte alltid)
näringsbrister, t.ex. järnbrist (med eller utan lågt Hb)

Viktigt: Celiaki kan ibland ge mer “IBS-lika” besvär utan tydliga malabsorptionssymtom. Därför rekommenderas ofta att man testar för celiaki vid IBS-liknande besvär, särskilt om diarré dominerar. (journals.lww.com)

“Varningssignaler” som talar för att man ska utreda mer skyndsamt (oavsett om man misstänker IBS eller celiaki) kan vara:

blod i avföringen
ofrivillig viktnedgång
nattliga diarréer
feber
nydebuterade symtom i högre ålder
uttalad eller återkommande järnbrist/anemi
ärftlighet för celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom

Celiakitestet i blod: tTG‑IgA + total‑IgA – så fungerar det

Första linjens blodprov vid misstänkt celiaki hos vuxna är vanligtvis:

tTG‑IgA (antikroppar mot vävnadstransglutaminas) – det vanligaste och mest användbara screeningprovet
Total‑IgA – för att upptäcka IgA-brist (som annars kan ge falskt negativt tTG‑IgA)

Om total-IgA är låg (IgA-brist) kan man i stället använda IgG-baserade celiakiprover (t.ex. tTG‑IgG eller DGP‑IgG), eftersom IgA-tester då inte blir tillförlitliga. (nice.org.uk)

Om tTG‑IgA är positivt är nästa steg ofta bedömning i specialistvård och i många fall gastroskopi med tunntarmsbiopsier för att bekräfta diagnosen (särskilt hos vuxna). (journals.lww.com)

Varför du inte ska sluta med gluten före test (och vad man gör om du redan har gjort det)

Det här är en av de vanligaste fallgroparna.

Celiakitesterna (antikroppar i blodet och förändringar i tunntarmens slemhinna) bygger på att immunförsvaret faktiskt är “igång” av gluten. Om du slutar med gluten kan:

antikroppsnivåerna sjunka
slemhinnan börja läka
resultatet bli falskt lugnande (negativt trots celiaki)

Därför ska provtagning göras medan du äter gluteninnehållande kost. Riktlinjer betonar att diagnostisk serologi ska tas på glutenhaltig diet och att man bör rådgöra innan man lägger om kosten. (journals.lww.com)

Om du redan äter glutenfritt finns alternativ:

HLA-DQ2/DQ8 (genetiskt test): ett negativt test gör celiaki mycket osannolik, men ett positivt test bevisar inte celiaki (många bär dessa anlag). (aafp.org)
Glutenprovokation (“gluten challenge”) inför ny serologi/biopsi kan behövas. I kliniska rekommendationer förekommer upplägg som motsvarar t.ex. flera skivor bröd dagligen under veckor till månader, anpassat efter tolerans och i samråd med vården. (journals.lww.com)

Praktiskt råd: Om du misstänker celiaki – pausa inte gluten på egen hand innan du tagit tTG‑IgA + total‑IgA. Det kan annars förlänga vägen till ett säkert svar.

Andra blodprov vid IBS-liknande besvär: uteslut brister och inflammation

När man utreder uppblåsthet och diarré/förstoppning vill man ofta både:

fånga celiaki och
minska risken att missa inflammation, anemi eller brister som kan förklara symtomen eller påverka måendet.

Vanliga prover som ofta används i en basal bedömning vid IBS-liknande symtom är:

Blodstatus (Hb, vita, trombocyter) – kan visa anemi eller tecken på annan sjukdom
CRP (inflammationsmarkör) – kan tala för pågående inflammation (inte specifik för tarmen)
Celiakiserologi (tTG‑IgA) + total‑IgA (gut.bmj.com)

Vid diarrédominerade besvär kan man dessutom ofta behöva avföringsprov för kalprotektin (tarm-inflammation) för att skilja IBS från inflammatorisk tarmsjukdom hos rätt patientgrupp. (journals.lww.com)

För att “utesluta brister” (särskilt om du är trött, har diffusa symtom, äter ensidigt eller haft långvarig diarré) är det ofta relevant att även kontrollera exempelvis:

Ferritin/järnstatus (järnbrist kan vara enda tecknet på celiaki hos vissa)
B12 och folat
Leverprover (ibland förhöjda vid obehandlad celiaki)
Vid behov andra prover utifrån din symtombild och anamnes

När bör man testa sig – och när räcker det inte med egenprovtagning?

Överväg testning om du har:

uppblåsthet + återkommande diarré eller förstoppning i flera veckor/månader
IBS-misstanke men vill vara trygg med att celiaki och inflammation inte missas
trötthet, järnbrist eller oförklarad anemi
autoimmun sjukdom (t.ex. typ 1-diabetes, autoimmun tyreoideasjukdom) eller celiaki i familjen

Sök vård skyndsamt om du har varningssignaler (blod i avföring, viktnedgång, feber, nattliga symtom, tilltagande symtom eller uttalad allmänpåverkan).

Nästa steg: få ett tydligt svar med rätt prov i rätt tid

Vill du veta om dina magbesvär kan bero på celiaki snarare än IBS – och samtidigt kontrollera vanliga tecken på inflammation och brister? Beställ celiakitest (tTG‑IgA + total‑IgA) och kompletterande hälsoprover hos Testmottagningen.

Vill ni som arbetsgivare minska sjukfrånvaro och fånga upp behandlingsbara orsaker till trötthet och mag-tarmbesvär tidigt? Läs mer om våra företagshälsokontroller och hur riktad provtagning kan stödja ett förebyggande arbete.