CT, datortomografi – så går undersökningen till

En CT, eller datortomografi, beställs ofta när svaret behöver komma snabbt och bilderna måste visa mer än en vanlig röntgen. Det kan handla om en plötslig huvudvärk där blödning måste uteslutas, en misstänkt lungemboli, njursten med svår smärta eller en buk där läkaren vill se om det finns inflammation, stopp eller blödning. För många är själva undersökningen okänd mark, och då brukar frågorna handla mindre om tekniken och mer om något väldigt konkret: gör det ont, hur länge tar det och är strålningen farlig?

CT, datortomografi – så går undersökningen till

Vad är CT eller datortomografi?

Datortomografi är en röntgenundersökning där en roterande röntgenkälla tar många bilder från olika vinklar. En dator sätter sedan ihop bilderna till tunna “skivor” av kroppen, vilket gör att läkaren kan se organ, blodkärl, skelett och ibland även små förändringar betydligt tydligare än med vanlig slätröntgen.

Det är därför CT ofta används när vården behöver ett snabbt och detaljerat svar. På akuten kan undersökningen till exempel hjälpa till att upptäcka en hjärnblödning, en blindtarmsinflammation eller en inre skada efter ett fall. Vid planerad utredning kan den användas för att bedöma lungor, bihålor, blodkärl eller tumörsjukdom.

Själva kameran ser ut som en kort, bred ring med en brits som åker igenom öppningen. Till skillnad från MR är tunneln kort, och många upplever därför CT som mindre trång. Undersökningen gör inte ont, men det är viktigt att ligga stilla för att bilderna ska bli skarpa.

Så går en CT-undersökning till i praktiken

Förberedelserna beror på vilken del av kroppen som ska undersökas. Ibland behövs inga särskilda förberedelser alls, medan du vid andra undersökningar kan få instruktioner om att inte äta några timmar innan eller att dricka vätska med kontrastmedel före bildtagningen. Mottagningen skickar normalt tydliga instruktioner i förväg.

När du kommer till röntgen får du oftast lägga dig på en brits. Röntgensjuksköterskan hjälper dig till rätt position och lämnar sedan rummet under själva bildtagningen, men har kontakt med dig hela tiden via fönster och högtalare. Ofta får du uppmaningen att hålla andan några sekunder, särskilt vid undersökning av bröstkorg eller buk, eftersom andningsrörelser annars kan göra bilderna suddiga.

Många CT-undersökningar går snabbt. Själva bildtagningen tar ofta bara sekunder till några minuter, även om hela besöket kan bli längre om du behöver förberedas med venkateter, kontrastmedel eller väntetid mellan olika bildserier. Vid till exempel njurstensutredning brukar undersökningen gå på omkring tio minuter.

För barn eller vuxna som har svårt att ligga stilla kan undersökningen ibland behöva anpassas. Då planerar vården för det i förväg, eftersom rörelse påverkar bildkvaliteten och i vissa fall kan leda till att bilder behöver tas om.

CT med kontrastmedel – varför det ibland behövs

Vid många undersökningar används kontrastmedel för att öka skillnaden mellan olika vävnader på bilderna. Det gör det lättare att se till exempel blodkärl, inflammationer, tumörer eller hur urinen passerar genom njurarna och urinvägarna. Kontrast kan ges i ett blodkärl, sväljas som vätska eller mer sällan ges via ändtarmen, beroende på vad man vill undersöka.

När kontrastmedel ges i en ven i armen är det vanligt att känna en snabbt övergående värmekänsla i kroppen. En del får också en metallisk smak i munnen eller en känsla av att behöva kissa, trots att det inte faktiskt händer. Det är obehagligt för vissa, men brukar gå över inom någon minut.

De flesta får inga allvarliga biverkningar av jodbaserat kontrastmedel, men milda reaktioner som illamående, klåda, rodnad eller utslag kan förekomma. Mer uttalade allergiliknande reaktioner är ovanliga, och svåra reaktioner är sällsynta. Därför frågar personalen alltid om tidigare kontrastreaktioner, astma, allergier och andra sjukdomar innan undersökningen.

Kontrastmedel kan också vara en särskild fråga om du har nedsatt njurfunktion. Vid känd njursjukdom, akut njurpåverkan eller kraftigt sänkt njurfunktion gör vården en individuell bedömning av nytta och risk, och ibland tas blodprov för att kontrollera njurvärden före undersökningen. Personer som behandlas med metformin kan i vissa situationer behöva särskilda instruktioner, framför allt vid svår njursvikt eller akut njurpåverkan.

Strålning vid datortomografi – hur stor är risken?

CT använder joniserande strålning, och stråldosen är högre än vid vanlig röntgen. Strålsäkerhetsmyndigheten anger att stråldosen till patienter är betydligt högre vid datortomografi än vid traditionella röntgenundersökningar, och anger också att en CT-undersökning ofta ligger i storleksordningen 1–10 mSv beroende på vilken kroppsdel som undersöks och hur undersökningen genomförs.

Det betyder inte att CT är farligt i sig, men att undersökningen ska vara medicinskt motiverad. En väl vald CT kan snabbt ge avgörande information som leder till rätt behandling, och nyttan är då i regel mycket större än den lilla långsiktiga risk som strålningen innebär. Samtidigt arbetar radiologin aktivt med att hålla dosen så låg som möjligt och ändå få tillräckligt bra bilder.

Exempelvis är en CT av buk och bäcken ofta förknippad med högre stråldos än många andra röntgenundersökningar, medan andra CT-protokoll kan ligga lägre. Dosen varierar därför mycket mellan olika typer av undersökningar och kan inte bedömas rättvist utan att man vet varför CT:n görs. Det är också skälet till att vården ibland väljer ultraljud eller MR i stället, särskilt hos barn och gravida när det är medicinskt möjligt.

Om du har gjort många CT-undersökningar tidigare är det rimligt att fråga om den nya undersökningen verkligen tillför något. En sådan fråga är inte besvärlig för vården – den är klok. Strålskydd bygger just på att varje undersökning ska vara berättigad och anpassad till patientens situation.

Vanliga frågor före och efter en CT

En av de vanligaste frågorna är om undersökningen gör ont. Svaret är oftast nej. Det som kan kännas är nålsticket om du får kontrast i blodet, att britsen är hård eller att du behöver ligga stilla i en ovan position en kort stund.

En annan vanlig fråga gäller klaustrofobi. Eftersom CT-kameran är kort och öppen i båda ändar brukar många klara undersökningen bättre än de hade trott. Om du vet att du blir starkt stressad i vårdmiljöer eller trånga utrymmen är det ändå bra att säga till i förväg, så att personalen kan planera besöket lugnt och tydligt.

Efter undersökningen kan de flesta gå hem direkt eller återvända till avdelningen. Har du fått kontrastmedel brukar du oftast kunna äta, dricka och leva som vanligt efteråt om du inte fått andra instruktioner. Resultatet granskas sedan av en radiolog, och svaret går vidare till den läkare som beställt undersökningen.

Du bör kontakta vården efteråt om du får tilltagande utslag, andningsbesvär eller tydlig sjukdomskänsla efter kontrastmedel, även om det är ovanligt. Detsamma gäller om du fått särskilda instruktioner på grund av njurfunktion, diabetesläkemedel eller annan samtidig sjukdom.

CT ger svar på många akuta och strukturella frågor, men den visar inte allt om hur kroppen mår på insidan. Trötthet, hjärt-kärlrisk, blodbrist, diabetes, rubbningar i sköldkörteln eller tecken på låggradig inflammation fångas ofta bättre i blodprov än på röntgenbilder. Därför kompletterar bilddiagnostik och laboratorieprov varandra, snarare än konkurrerar.

Vill du veta hur dina värden ser ut utöver det som syns på en bild? Beställ en hälsokontroll hos Testmottagningen och få en tydligare bild av din hälsa genom relevanta blodprover.