Vanligaste orsaken till sjukskrivning på jobbet

Vanligaste orsaken till sjukskrivning – och hur du som arbetsgivare kan förebygga

När en medarbetare blir sjukskriven för stress, ångest eller depression märks det sällan först i sjukfrånvarostatistiken. Ofta syns signalerna tidigare: misstag i uppgifter som tidigare gick rutinmässigt, kortare stubin i teamet, fler sena kvällar och en chef som märker att återhämtningen inte längre räcker. För arbetsgivare som vill minska sjukfrånvaro är det därför avgörande att förstå att den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige i dag är psykisk ohälsa, särskilt stressrelaterad psykisk ohälsa.

Försäkringskassan beskriver att psykiatriska diagnoser har varit den vanligaste sjukskrivningsorsaken sedan 2014, och att stressrelaterad psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken inom gruppen. Myndigheten anger också att psykisk ohälsa nu står för över hälften av alla längre sjukfall.

För företag betyder det här mer än ett arbetsmiljöproblem. Det påverkar leveransförmåga, chefsbelastning, personalomsättning och hur attraktiv arbetsplatsen upplevs av både nuvarande och framtida medarbetare. Den organisation som arbetar tidigt och systematiskt kan minska både mänskligt lidande och kostnader för långvarig frånvaro.

Varför är stressrelaterad psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken?

Stressrelaterad psykisk ohälsa uppstår inte av “mycket att göra” i sig, utan av en längre period där kraven överstiger resurserna och återhämtningen blir otillräcklig. Försäkringskassans senaste lägesrapport lyfter hög arbetsbelastning och obalans mellan krav och resurser som de vanligaste orsakerna bakom stressrelaterade sjukskrivningar. Bland långtidssjukskrivna uppger nio av tio att arbetet är orsaken till sjukskrivningen.

Medicinskt handlar det ofta om tillstånd inom gruppen vanliga psykiatriska diagnoser, till exempel lindrig eller måttlig depression, ångestsyndrom och stressrelaterade syndrom. Vid utmattningssyndrom har stressen pågått under längre tid och lett till tydlig nedsättning av energi, koncentration, minne och stresstolerans. 1177 beskriver tillståndet som en följd av svår stress i kombination med för lite återhämtning.

På arbetsplatsen ser det sällan dramatiskt ut i början. En projektledare börjar tappa överblicken över parallella uppdrag. En teamchef skjuter upp svåra beslut eftersom den mentala kapaciteten inte räcker till. En specialist som tidigare varit snabb behöver plötsligt dubbelt så lång tid för samma uppgift. Det är sådana förändringar som ofta föregår sjukskrivningen.

Vanligaste orsaken till sjukskrivning börjar ofta i organisationen, inte i individen

Arbetsmiljöverket är tydligt med att organisatoriska och sociala faktorer ska vara en naturlig del av arbetsmiljöarbetet. Reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö omfattar bland annat arbetsbelastning, arbetstid, kunskap om risker och kränkande särbehandling.

Det betyder att arbetsgivaren behöver flytta fokus från individens “stresshantering” till hur arbetet faktiskt är organiserat. Om en medarbetare har ansvar för tre tjänster i praktiken, oklara prioriteringar, ständig tillgänglighet och begränsat mandat, är problemet inte brist på mindfulness. Problemet är att arbetsvillkoren skapar en medicinsk risk.

Forskning och myndighetsunderlag pekar återkommande på samma mönster: hög belastning, lågt inflytande, svagt stöd och bristande resurser ökar risken för psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. Arbetsmiljöverket lyfter samtidigt att stöd från chef och kollegor fungerar som skyddande faktor, medan bristande organisatoriska resurser är kopplade till sämre hälsa.

För HR och ledning får det en praktisk konsekvens: om samma team återkommande har hög frånvaro, hög personalomsättning och svårt att rekrytera, bör det analyseras som en verksamhetsrisk. Då räcker det inte att erbjuda enskilda samtalsstöd. Organisationen behöver se över bemanning, styrning, mandat, återhämtningsmöjligheter och chefers förutsättningar att leda.

Tidiga signaler arbetsgivare bör agera på

Stressrelaterad psykisk ohälsa kommer ofta smygande. Det gör tidig upptäckt särskilt viktig. En medarbetare behöver inte själv förstå att arbetsförmågan håller på att försämras, och många högpresterare kompenserar länge innan symtomen blir tydliga utåt.

Vanliga varningssignaler i arbetslivet är:

• sjunkande koncentration, minne och prioriteringsförmåga
• ökande irritabilitet, nedstämdhet eller starkare stressreaktioner
• sömnproblem, trötthet och svårighet att återhämta sig mellan arbetsdagar
• fler misstag, längre ledtider och svårare att hantera avbrott
• upprepad korttidsfrånvaro eller tydligt minskad närvaro trots att personen är på plats

1177 beskriver att stress kan ge symtom som sömnsvårigheter, ångest, hjärtklappning och risk för utmattningssyndrom om belastningen fortsätter. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd anger samtidigt att utmattningssyndrom kan ge kvarstående kognitiva svårigheter och i vissa fall mycket lång sjukskrivning.

För chefer är den viktigaste åtgärden inte att ställa diagnos, utan att fånga förändringen i funktion. När en tidigare stabil medarbetare inte längre klarar planering, återhämtning eller konflikthantering på samma nivå behöver arbetsgivaren agera tidigt med dialog, arbetsanpassning och bedömning av arbetsmiljörisker.

Så förebygger du sjukskrivning genom systematiskt arbetsmiljöarbete

Förebyggande arbete mot den vanligaste orsaken till sjukskrivning kräver struktur, inte punktinsatser. Arbetsmiljöverket betonar att organisatorisk och social arbetsmiljö ska integreras i det löpande arbetsmiljöarbetet. Det innebär att risker för ohälsosam arbetsbelastning ska undersökas, bedömas och åtgärdas på samma sätt som andra arbetsmiljörisker.

I praktiken brukar de mest effektiva åtgärderna vara ganska konkreta:

• tydligare prioriteringsordning när resurserna inte räcker till
• realistisk bemanning i perioder med hög belastning
• mandat för chefer att omfördela arbete tidigt
• mötes- och tillgänglighetsnormer som skyddar fokus och återhämtning
• rutiner för tidig arbetsanpassning innan frånvaron blir långvarig

Ett vanligt exempel är kunskapsintensiva verksamheter där samma personer både ska leverera, dokumentera, vara tillgängliga för kunder och samtidigt driva förändringsprojekt. Om allt är prioriterat blir ingenting prioriterat. Då ökar risken för kronisk stress, sämre prestation och i förlängningen sjukskrivning.

Ett annat exempel är första linjens chefer som förväntas fånga signaler hos medarbetare men själva har för stora personalgrupper och begränsat administrativt stöd. Arbetsmiljöverket påpekar att en stressad chef som inte får stöd inte hinner arbeta förebyggande. Det gör chefens arbetsmiljö till en strategisk fråga för hela verksamheten.

Här kan det också vara naturligt att internlänka till företagets innehåll om exempelvis systematiskt arbetsmiljöarbete, chefsstöd, hälsokontroller eller tidiga insatser vid stressrelaterad ohälsa.

När sjukskrivningen redan är ett faktum: arbetsgivarens roll i återgång till arbete

När en medarbetare redan är sjukskriven behöver arbetsgivaren tänka längre än frånvarodagen. Socialstyrelsen lyfter att arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljö, arbetsanpassning, arbetsplatsinriktad rehabilitering och för att tillsammans med medarbetaren upprätta en plan för återgång i arbete vid längre sjukskrivning. Myndigheten betonar också att arbetsplatsens involvering i rehabiliteringsprocessen kan minska sjukfrånvaron och förkorta tiden till återgång i arbete.

Det här är särskilt viktigt vid stressrelaterad psykisk ohälsa, där återgången ofta behöver ske stegvis. Försäkringskassan beskriver att det kan vara svårare att komma tillbaka i arbete efter en stressrelaterad sjukskrivning än efter många andra diagnoser. Socialstyrelsens beslutsstöd anger att återhämtningsfasen kan bli lång och att kognitiva besvär kan kvarstå.

För arbetsgivaren betyder det att “välkommen tillbaka” inte är en rehabiliteringsplan. En hållbar återgång kräver anpassade arbetsuppgifter, tydliga gränser för belastning, tät uppföljning och samsyn mellan chef, HR, företagshälsa och behandlande vård när det är relevant. Om medarbetaren kommer tillbaka till exakt samma obalans som tidigare ökar risken för återinsjuknande.

Det finns också en affärsmässig dimension här. En väl genomförd återgång stärker förtroendet för arbetsgivaren, minskar risken för upprepade sjukfall och signalerar att organisationen kan ta ansvar även när arbetsförmågan sviktar. Det påverkar både produktivitet och employer branding.

Den arbetsgivare som lyckas bäst framåt är sällan den som erbjuder flest enskilda hälsoförmåner. Det är oftare den som använder hälsodata, chefssignaler och arbetsmiljöarbete för att fatta bättre verksamhetsbeslut i tid. När psykisk ohälsa blir en ledningsfråga i stället för ett individärende ökar chansen att förebygga den sjukfrånvaro som annars blir både dyr och långvarig.

Vill ni stärka ert förebyggande arbete med medicinsk kompetens, tidig upptäckt och arbetsplatsnära stöd? Utforska Testmottagningens företagshälsotjänster och se hur era hälsokontroller kan bli ett skarpt verktyg för bättre arbetsförmåga, lägre frånvaro och tryggare beslutsfattande.