Restless legs – orsaker, symtom och behandling

Känner du igen känslan av att vara helt slut, lägga dig i sängen – och just då börjar benen “krypa”, dra, pirra eller kännas omöjliga att hålla stilla? Restless legs, eller restless legs syndrome (RLS), är vanligt och kan påverka både sömn, ork, humör och arbetsförmåga. För många handlar det inte bara om “myror i benen”, utan om en tydlig neurologisk störning där det finns en stark impuls att röra på benen, särskilt på kvällen och natten. Ofta finns också möjliga bakomliggande orsaker och behandling att ta ställning till, inte minst järnbrist.

Restless legs – möjliga bakomliggande orsaker och behandling

Vad är restless legs och hur känns det?

Restless legs syndrome är ett neurologiskt tillstånd som kännetecknas av en stark, svårmotståndlig vilja att röra benen, ofta tillsammans med obehagliga känselförnimmelser. Besvären kommer typiskt när man vilar, till exempel när man sitter still i soffan, åker bil, sitter på möte eller försöker somna. Rörelse lindrar ofta åtminstone tillfälligt, och symtomen är vanligtvis tydligast på kvällen eller natten.

Vanliga beskrivningar är:

krypningar eller pirrningar i benen
dragningar, stickningar eller inre “rastlöshet”
ett obehag som är svårt att beskriva men som gör att man måste röra sig
sömnsvårigheter eftersom besvären förvärras när man ligger still

Det är viktigt att skilja restless legs från andra besvär i benen. Muskelkramp, nervpåverkan, kärlproblem och vanlig oro i kroppen kan ge liknande symtom, men följer inte alltid samma mönster med försämring i vila, lindring av rörelse och tydlig kvälls- eller nattförsämring. Diagnosen ställs framför allt utifrån sjukdomshistoria och symtombild, inte genom en enskild röntgen eller ett specifikt laboratorieprov. Däremot är blodprover ofta viktiga för att hitta bakomliggande orsaker.

En vanlig patientfråga är: “Kan det verkligen vara restless legs om jag inte har ont?” Ja. Smärta kan förekomma, men många upplever främst ett obehag eller en rastlöshetskänsla snarare än egentlig värk. En annan vanlig fråga är: “Är det farligt?” Tillståndet är sällan farligt i sig, men det kan ge stor påverkan på sömn, återhämtning och livskvalitet. Långvarig sömnbrist kan i sin tur påverka koncentration, humör, blodtryck och prestationsförmåga i vardagen.

Vilka bakomliggande orsaker kan finnas vid restless legs?

Hos vissa finns ingen tydlig enskild förklaring, men flera tillstånd är väl kända för att kunna utlösa eller förvärra restless legs. Den viktigaste att känna till är järnbrist, även när blodvärdet inte är kraftigt sänkt. Vid restless legs tittar man därför inte bara på hemoglobin utan också på kroppens järndepåer, framför allt ferritin och transferrinmättnad. Amerikanska sömnmedicinska riktlinjer betonar att patienter med kliniskt betydande restless legs regelbundet bör utredas med järnstatus.

Vanliga bakomliggande eller bidragande faktorer är:

Järnbrist eller låga järndepåer
Graviditet, särskilt senare delen av graviditeten
Kronisk njursjukdom
Perifer neuropati, alltså nervskada i till exempel fötter och ben
Ärftlighet eller genetisk benägenhet
Sömnbrist eller annan samtidig sömnstörning, exempelvis obstruktiv sömnapné
Vissa läkemedel som kan förvärra symtomen

Järn har en särskilt viktig roll eftersom hjärnans järnbalans verkar ha betydelse för de nervsignaler som styr rörelse och känselförnimmelser. Man kan alltså ha besvärande restless legs trots att vanliga blodprover ser “nästan normala” ut. Därför behöver bedömningen bli mer nyanserad än att bara kontrollera blodvärdet. Enligt AASM:s goda kliniska praxis bör järnbehandling hos vuxna med restless legs övervägas vid ferritin under 75 ng/ml eller transferrinmättnad under 20 %, och intravenöst järn kan vara aktuellt i vissa fall när ferritin ligger mellan 75 och 100 ng/ml.

Graviditet är också en vanlig situation. Många får sina första symtom under graviditeten, ofta i tredje trimestern. Besvären går ofta tillbaka efter förlossningen, men behöver ändå tas på allvar eftersom sömnbrist under graviditet kan bli mycket belastande. Vid graviditet måste man samtidigt vara extra försiktig med läkemedelsval, vilket gör att utredning av exempelvis järnbrist blir ännu viktigare.

För arbetsgivare och företagshälsa är detta också relevant. En medarbetare med odiagnostiserad restless legs kan ha återkommande sömnbrist, sänkt koncentration och trötthet dagtid utan att själv förstå orsaken. Att upptäcka behandlingsbara faktorer, som järnbrist, kan därför vara en del i ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Detta gäller särskilt i verksamheter där skiftarbete, stillasittande eller hög mental belastning redan påverkar sömnen negativt.

Vilka läkemedel och vanor kan förvärra symtomen?

En viktig del av behandlingen är att identifiera sådant som gör restless legs värre. Enligt aktuella riktlinjer bör första steget vara att se över förvärrande faktorer som alkohol, koffein, vissa läkemedel och obehandlad sömnapné.

Exempel på sådant som kan förvärra symtomen är:

koffein, särskilt sent på dagen
alkohol
sömnbrist
vissa antihistaminer, särskilt sederande preparat mot allergi eller förkylning
vissa antidepressiva läkemedel
vissa antipsykotiska läkemedel
vissa läkemedel mot illamående som påverkar dopaminsystemet

Det betyder inte att man själv ska sluta med ordinerade läkemedel, men det är klokt att diskutera med läkare om symtomen har förvärrats efter att ett nytt läkemedel satts in. Ibland går det att byta preparat, justera dos eller behandla restless legs mer riktat.

Vanliga egenvårdsråd som kan hjälpa, särskilt vid mildare besvär, är:

regelbundna sömnvanor
måttlig fysisk aktivitet
stretching eller lätt massage på kvällen
att undvika långvarigt stillasittande
att minska koffein och alkohol, särskilt kvällstid
att behandla samtidig sömnstörning om sådan finns

En vanlig fråga är: “Hjälper magnesium?” En del upplever subjektiv lindring, men magnesium är inte en etablerad förstahandsbehandling för restless legs i riktlinjerna. Om besvären egentligen beror på järnbrist, sömnstörning eller läkemedelsbiverkan är det viktigare att hitta just den orsaken än att prova tillskott på måfå.

Hur behandlas restless legs i praktiken?

Behandlingen styrs av orsak, svårighetsgrad och livssituation. Om restless legs beror på en bakomliggande faktor, till exempel järnbrist, är det ofta där man ska börja. I många fall förbättras symtomen när järnbristen korrigeras. Järn kan ges som tabletter eller, i vissa fall, intravenöst under medicinsk bedömning. Järn ska inte behandlas slentrianmässigt utan provtagning och uppföljning är viktigt.

Om livsstilsåtgärder och behandling av bakomliggande orsaker inte räcker kan läkemedel bli aktuella. Enligt den aktuella AASM-riktlinjen rekommenderas gabapentin enacarbil starkt, och även gabapentin och pregabalin används som centrala behandlingsalternativ. Mayo Clinic beskriver läkemedel som påverkar kalciumkanaler – gabapentin, gabapentin enacarbil och pregabalin – som förstahandsval för många patienter.

Dopaminerga läkemedel, som pramipexol, ropinirol och rotigotin, användes tidigare oftare men används nu mer selektivt eftersom de hos en del patienter kan orsaka augmentation. Det betyder att symtomen med tiden blir värre, kommer tidigare på dagen eller sprider sig till andra kroppsdelar, exempelvis armarna. Det är en viktig anledning till att modern behandling ofta prioriterar andra alternativ först.

Vid svåra och terapiresistenta besvär kan även andra behandlingar bli aktuella i specialistvård. Men för de flesta är det viktigaste att:

bekräfta att det verkligen rör sig om restless legs
leta efter behandlingsbara orsaker
se över läkemedel och livsstilsfaktorer
välja behandling utifrån symtomens svårighetsgrad och individens riskprofil

För den som undrar “måste jag leva med det här?” är svaret ofta nej. Många får tydlig förbättring när rätt orsak identifieras och behandlingen anpassas rätt från början.

När bör man testa sina värden vid restless legs?

Det är klokt att överväga provtagning om du har återkommande symtom på kvällen eller natten, särskilt om du samtidigt har trötthet, sömnproblem eller tillhör en grupp där järnbrist är vanligare. Det gäller till exempel vid:

graviditet eller tiden efter förlossning
rikliga menstruationer
vegetarisk eller vegansk kost med risk för lågt järnintag
känd njursjukdom
långvarig trötthet eller nedsatt ork
restless legs som blivit värre över tid

Vid utredning är det ofta relevant att kontrollera:

ferritin
järn och transferrinmättnad
ibland även blodstatus, njurvärden och andra prover beroende på symtom och sjukdomshistoria

Det här är särskilt viktigt eftersom en person kan få höra att “blodvärdet ser normalt ut” trots att järndepåerna ändå är för låga för att vara optimala vid restless legs. Just därför kan hälsokontroller och riktad provtagning ge värdefull information – både för privatpersoner som vill förstå sin sömn och sin ork, och för företag som vill arbeta förebyggande med medarbetares hälsa.

Om du har tydliga symtom, men ännu inte vet om det finns en behandlingsbar orsak, kan ett test vara ett tryggt första steg. Vill du veta hur dina värden ser ut? Beställ en hälsokontroll hos Testmottagningen här. För företag som vill arbeta mer förebyggande med sömn, ork och minskad sjukfrånvaro kan våra företagshälsokontroller vara ett värdefullt stöd.