POTS – posturalt ortostatiskt takykardisyndrom

Känner du igen dig i att hjärtat rusar när du reser dig upp, att synen grånar i några sekunder eller att en helt vanlig dusch känns som ett träningspass? För en del handlar det inte om dålig kondition, stress eller “lågt blodtryck i största allmänhet”, utan om hur kroppen reglerar puls och blodcirkulation i upprätt läge. POTS kan vara svårt att upptäcka eftersom symtomen ofta kommer i vardagliga situationer och lätt misstolkas som något annat.

Vad är POTS – postural ortostatiskt takykardisyndrom?

POTS – postural ortostatiskt takykardisyndrom är ett tillstånd inom gruppen dysautonomi, alltså störningar i det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet styr sådant som kroppen normalt sköter automatiskt: puls, blodtryck, svettning och blodkärlens sammandragning. Vid POTS fungerar anpassningen till stående sämre, vilket gör att pulsen stiger onormalt mycket när personen reser sig.

Hos vuxna definieras POTS vanligen som en ihållande pulsökning på minst 30 slag per minut inom 10 minuter efter att man ställt sig upp eller vid tilt-test, utan samtidig ortostatisk hypotension. Hos ungdomar används oftast gränsen minst 40 slag per minut. Symtomen ska dessutom passa med ortostatisk intolerans, alltså att besvären utlöses i upprätt läge och lindras när man ligger ner.

Det här är inte samma sak som att bara vara yr ibland. POTS kan påverka arbete, studier, fysisk aktivitet och återhämtning, och många patienter har länge sökt vård innan rätt diagnos ställs. Det gäller särskilt eftersom tillståndet kan likna både ångest, utmattning, hjärtrytmrubbning och blodbrist.

Vilka symtom ger POTS?

Det mest typiska symtomet vid POTS är att hjärtat slår snabbt när man står upp. Men för patienten märks tillståndet ofta mer som yrsel, ostadighet, svaghet eller en känsla av att kroppen “inte hänger med” när man går från liggande eller sittande till stående.

Vanliga symtom är:

hjärtklappning
yrsel eller svimningskänsla
uttalad trötthet
dimsyn
huvudvärk
andfåddhet eller tryck över bröstet
illamående och magbesvär
koncentrationssvårigheter eller “hjärndimma”
skakighet, svettning och köldkänsla i händer och fötter

Besvären blir ofta tydligare vid värme, efter måltid, vid vätskebrist, efter infektion eller under längre stunder av stillastående. En ung person kan till exempel må relativt bra liggande i sängen men bli kraftigt påverkad av att stå i kö, ta en varm dusch eller gå genom en mataffär. Den kontrasten är typisk och kan vara en viktig ledtråd i anamnesen.

Alla med POTS svimmar inte. Tvärtom är det vanligt att man framför allt har presynkope, alltså kraftig svimningskänsla utan att faktiskt förlora medvetandet. Det gör att tillståndet ibland underskattas trots att funktionspåverkan kan vara betydande.

Varför får man POTS?

POTS har inte en enda förklaring. Det är snarare ett syndrom, vilket betyder att flera olika mekanismer kan leda till liknande symtom. Hos vissa finns tecken på nedsatt reglering i det autonoma nervsystemet, hos andra spelar låg blodvolym, överrörlighet, småfiberneuropati eller uttalad avkonditionering större roll.

Tillståndet ses oftare hos kvinnor och debuterar ofta i tonåren eller tidig vuxen ålder. Det kan börja efter en virusinfektion, graviditet, operation, trauma eller pubertet. Även långvariga besvär efter covid-19 har gjort att fler patienter fått POTS-liknande symtom eller diagnostiserats med POTS efter infektion.

Samtidigt måste man skilja POTS från andra tillstånd som kan ge liknande pulsstegring. Blodbrist, uttorkning, feber, sköldkörtelrubbning, biverkningar av läkemedel och vissa hjärtsjukdomar kan ge liknande symtom men kräver annan behandling. Därför är utredningen minst lika viktig som själva pulsmätningen.

Hur ställs diagnosen POTS?

Diagnosen bygger på både symtom och mätvärden. Läkaren går igenom när besvären kommer, hur länge de funnits, vilka läkemedel du använder och om det finns tecken på andra sjukdomar. Sedan mäter man puls och blodtryck liggande och stående, eller gör ett tilt-test där kroppen vinklas upp på brits under övervakning.

Ett aktivt ståtest i klinik kan ge mycket information. Om pulsen stiger tydligt inom 10 minuter i stående, samtidigt som symtomen uppstår men blodtrycket inte faller så mycket att det förklarar besvären, stärker det misstanken om POTS. Vid oklar bild kan vidare autonom testning eller hjärtutredning bli aktuell.

Blodprover behövs ofta för att utesluta vanliga orsaker till ortostatisk intolerans. Det kan handla om blodstatus för att se om du har anemi, elektrolyter, njurfunktion, sköldkörtelprover och ibland ferritin, B12 eller markörer beroende på symtom och sjukdomshistoria. För många patienter är det just här en hälsokontroll kan bidra med pusselbitar, eftersom trötthet, hjärtklappning och yrsel inte är specifika symtom.

Behandling vid POTS – vad hjälper?

Behandlingen utgår från symtomens svårighetsgrad och från vad som verkar driva besvären. Basen är nästan alltid icke-farmakologisk behandling. Dit hör ökat vätskeintag, i många fall ökat saltintag om läkare bedömer att det är lämpligt, kompressionsplagg och ett gradvis upptrappat träningsprogram.

Träning är en central del, men formen spelar stor roll. Många klarar inte att börja med joggning eller stående cirkelpass. Rekommendationen är ofta att starta med träning som belastar mindre i upprätt läge, till exempel roddmaskin, recumbentcykel eller simning, och därefter successivt öka. Ett strukturerat program har i studier förbättrat både kondition och symtom, och en del patienter uppfyller efter en tid inte längre kriterierna för POTS.

Kompression kan minska blodansamling i ben och buk när man står. Evidensen är inte perfekt, men kliniskt används detta ofta, särskilt plagg som ger mer omfattande kompression än enbart korta stödstrumpor. För den som blir sämre av att stå still länge kan detta vara ett praktiskt stöd i vardagen.

Läkemedel används när egenvårdsåtgärder inte räcker. Vilket läkemedel som väljs beror på symtombild, blodtryck, samsjuklighet och behandlande läkares bedömning. Exempel som förekommer i riktlinjer och översikter är lågdos betablockerare, ivabradin, fludrokortison, midodrin och i vissa fall pyridostigmin, men inget läkemedel passar alla och flera används utanför godkänd huvudindikation.

När bör man söka vård och vilka prover kan vara relevanta?

Du bör söka vård om du ofta blir yr, får hjärtklappning i stående, nästan svimmar, tappar ork eller får symtom som tydligt förvärras när du reser dig upp. Särskilt viktigt är det om besvären kommit efter infektion, om du har oförklarlig trötthet eller om symtomen påverkar arbete, träning eller skolgång. Bröstsmärta, faktisk svimning, nytillkommen andfåddhet eller misstanke om hjärtsjukdom ska alltid bedömas medicinskt.

Vid misstanke om POTS är det värdefullt att inte bara fokusera på pulsen. Blodstatus, ferritin, B12, folat, glukos, elektrolyter, njurvärden och sköldkörtelprover kan hjälpa till att hitta eller utesluta tillstånd som förstärker ortostatisk intolerans. För privatpersoner ger det en mer komplett bild av vad som faktiskt driver symtomen. För arbetsgivare kan tidig utredning av återkommande yrsel och trötthet bidra till bättre arbetsanpassning och minskad sjukfrånvaro.

POTS syns inte alltid på ett vanligt vilande EKG eller i en rutinmässig läkarundersökning. Just därför behöver berättelsen om när symtomen kommer tas på allvar. När besvären kopplas till kroppsläge, värme, vätskeintag och återhämtning blir mönstret ofta tydligare än en enskild mätning.

Det mest avgörande för många är inte en perfekt etikett, utan att förstå sitt fysiologiska mönster och få rätt nästa steg. När yrsel, hjärtklappning och trötthet sätts in i ett sammanhang blir det lättare att avgöra vad som kräver vidare utredning och vad som kan förbättras med riktade åtgärder.

Vill du få bättre överblick över möjliga orsaker bakom trötthet, hjärtklappning och yrsel? Beställ en hälsokontroll hos Testmottagningen och se hur dina värden ser ut som underlag för fortsatt bedömning.