Stressfraktur – symtom, orsak och behandling

En dov värk i foten efter löprundan är lätt att avfärda som träningsvärk eller “bara lite överansträngning”. Men när smärtan kommer tillbaka på samma punkt, blir tydligare vid belastning och till slut känns även i vardagen, kan det handla om en stressfraktur. Det är en skada som ofta börjar diskret men som kan bli långdragen om man fortsätter att träna igenom smärtan.

Vad är stressfraktur?

En stressfraktur är en liten spricka eller begynnande sprickbildning i skelettet som uppstår när benet utsätts för upprepad belastning under tid. Till skillnad från ett vanligt benbrott, som ofta orsakas av ett enstaka trauma som ett fall eller en tackling, utvecklas en stressfraktur gradvis. Den ses främst i viktbärande ben, särskilt i fot, mellanfot, skenben, hälben och ibland höft eller bäcken.

Mekanismen är i grunden enkel: skelettet byggs ständigt om. När belastningen ökar snabbare än benet hinner återhämta sig uppstår först en benstresskada och därefter en faktisk fraktur. Det är därför stressfrakturer är vanliga hos löpare, dansare, militärer och personer som plötsligt ökar mängden gång, hopp eller träning.

Det finns också en viktig medicinsk skillnad mellan två typer. En så kallad fatigue-fraktur uppstår i ett i övrigt friskt ben som överbelastas, medan en insufficiensfraktur uppstår när ett försvagat ben belastas normalt, till exempel vid osteoporos.

Symtom på stressfraktur – hur känns det?

Det vanligaste symtomet vid stressfraktur är smärta som sitter på en tydligt avgränsad punkt och som kommer vid belastning. I början märks den ofta bara under eller efter aktivitet, till exempel efter löpning, snabb promenad eller längre arbetspass på hårt underlag. Med tiden kan smärtan komma tidigare under passet, sitta kvar längre och till slut kännas även i vila.

Många beskriver att de kan peka med ett finger på det ömma området. Lokal ömhet är typiskt, och ibland finns även lätt svullnad. Om frakturen sitter i foten eller skenbenet kan man börja halta eller omedvetet avlasta sidan.

Vanliga signaler att vara uppmärksam på är:

• smärta på en specifik punkt i fot, underben, höft eller bäcken
• ökande smärta vid gång, löpning eller hopp
• ömhet när man trycker direkt över området
• svullnad eller känsla av irritation i vävnaden runt benet
• smärta som inte beter sig som vanlig träningsvärk och inte går över med några dagars lättare aktivitet

En praktisk skillnad mot träningsvärk är att träningsvärk oftast känns mer diffust i musklerna på båda sidor eller i större områden. Stressfraktur ger oftare en mer skarp, lokal smärta i själva skelettområdet.

Varför får man en stressfraktur?

Den vanligaste orsaken är en snabb ökning av belastning. Det kan handla om att gå från promenader till löpning, öka distansen för fort, börja med hoppträning, byta underlag eller träna flera dagar i rad utan återhämtning. Benet hinner då inte reparera de mikroskador som normalt uppstår vid träning.

Risk påverkas också av biomekanik och utrustning. Felaktig löpteknik, fotställning, dåligt dämpade skor eller ett arbetssätt med mycket stående och gående på hårda golv kan bidra. Tidigare stressfraktur ökar dessutom risken för en ny skada.

Hos vissa finns en bakomliggande medicinsk förklaring till att skelettet blivit mer sårbart. Exempel är låg bentäthet, osteoporos, D-vitaminbrist, otillräckligt energiintag eller hormonella störningar. Inom idrottsmedicin talar man ofta om RED-S – relativ energibrist i sport – där för låg energitillgång påverkar bland annat hormoner, återhämtning och benhälsa. Menstruationsrubbningar, utebliven mens, låg kroppsvikt eller kraftig viktnedgång är då viktiga varningssignaler.

Det här betyder att stressfraktur inte alltid bara är en ortopedisk skada. I vissa fall är den ett tecken på att kroppen inte får tillräckliga förutsättningar för att bygga starkt ben, vilket gör att utredningen ibland behöver omfatta mer än själva smärtområdet.

Hur får man reda på om man har en stressfraktur?

Misstanken väcks ofta genom sjukdomshistorien: gradvis tilltagande smärta efter upprepad belastning, tydlig punktömhet och besvär som förvärras vid aktivitet. Läkaren gör sedan en undersökning och bedömer var smärtan sitter, hur belastningskänsligt området är och om det finns svullnad eller avvikande gångmönster.

För att bekräfta diagnosen används bilddiagnostik. Vanlig röntgen är oftast första steget, men tidigt i förloppet kan bilderna vara normala trots att en stressfraktur finns. Det beror på att de tidigaste förändringarna i benet inte alltid syns på slätröntgen.

Om misstanken kvarstår trots normal röntgen är magnetkamera, MR, den mest träffsäkra undersökningen för att upptäcka tidiga benstresskador och stressfrakturer. MR kan också visa hur uttalad skadan är, vilket hjälper till att planera behandling och återgång till aktivitet. I vissa fall används datortomografi eller andra undersökningar beroende på vilket ben som är påverkat och vilken alternativ diagnos man överväger.

Vid återkommande stressfrakturer, ovanliga frakturlägen eller misstanke om nedsatt benstyrka kan läkaren också vilja utreda bakomliggande orsaker. Då kan provtagning och ibland bentäthetsmätning bli aktuellt, särskilt vid tecken på energibrist, menstruationsrubbning, undervikt eller tidigare frakturer.

Behandling av stressfraktur – vad hjälper?

Behandlingen bygger i första hand på att minska den belastning som utlöste skadan. För många innebär det ett tillfälligt uppehåll från löpning, hopp eller annan stötande aktivitet. I stället väljer man ofta skonsammare träning, som cykling eller simning, om det går att göra utan smärta.

Hur länge läkningen tar beror på var frakturen sitter och hur allvarlig den är. Vissa stressfrakturer läker på några veckor, medan andra kräver betydligt längre avlastning. Frakturer i vissa områden har sämre läkningsförmåga och följs därför extra noga; dit hör bland annat vissa delar av foten, lårbenshalsen och främre delen av skenbenet.

Ibland behövs hjälpmedel för att avlasta, till exempel:

• stabil sko eller ortos
• gångstövel
• kryckor under en period
• individuellt anpassade inlägg eller förändrad skobelastning

Operation är ovanligt men kan bli aktuellt vid högriskfrakturer, utebliven läkning eller när frakturen sitter i ett område där komplikationsrisken är större. Det är därför klokt att inte vänta för länge med bedömning om smärtan tilltar eller om man inte kan belasta normalt.

Behandlingen bör också omfatta orsaken. Den som fått stressfraktur efter snabb träningsökning behöver ett bättre stegrat upplägg. Den som samtidigt har tecken på låg energitillgång, menstruationsstörning, låg bentäthet eller möjlig D-vitaminbrist behöver en bredare medicinsk plan för att minska risken för nya frakturer.

När bör man söka vård och när kan provtagning vara relevant?

Sök vård om du har skelettnära smärta som återkommer på samma ställe i mer än några dagar, särskilt om den förvärras vid belastning eller gör att du haltar. Det gäller också om du nyligen har ökat träningen, bytt aktivitet eller arbetar fysiskt intensivt och smärtan inte beter sig som en vanlig överansträngning. Tidig diagnos minskar risken att en liten skada utvecklas till en mer besvärlig fraktur.

För privatpersoner handlar det ofta om att få klarhet i om kroppen verkligen återhämtar sig som den ska. För arbetsgivare kan återkommande belastningsskador vara en signal om att fysisk belastning, återhämtning, näringsstatus eller underliggande hälsa behöver ses över mer systematiskt. Stressfrakturer uppstår inte i ett vakuum; ibland speglar de en större obalans mellan krav och biologisk återhämtning.

Blodprover kan inte ställa diagnosen stressfraktur, eftersom diagnosen avgörs genom klinisk bedömning och bilddiagnostik. Däremot kan provtagning bidra när man vill förstå varför skadan uppstod, till exempel genom att bedöma D-vitamin, kalkomsättning eller andra faktorer kopplade till benhälsa och energiomsättning.

En stressfraktur är ofta kroppens sätt att markera att belastningen har passerat återhämtningens gräns. Den som lyssnar tidigt på den signalen får inte bara bättre chans till läkning, utan kan också upptäcka faktorer som påverkar skelettet långt innan de leder till nya skador.

Vill du få bättre bild av faktorer som kan påverka återhämtning, energibalans och benhälsa? Beställ en hälsokontroll hos Testmottagningen och få trygg vägledning utifrån dina värden.