Sjögrens syndrom och nervpåverkan – parestesier?

Har du domningar, stickningar eller en brännande känsla i händer eller fötter samtidigt som du har torra ögon, muntorrhet eller en ovanlig trötthet? Då är frågan om Sjögrens syndrom och nervpåverkan mer än teoretisk. För en del är parestesier – alltså pirrningar, stickningar eller myrkrypningar – ett av de symtom som gör att sjukdomen till slut upptäcks.

Sjögrens syndrom och nervpåverkan – kan sjukdomen ge parestesier?

Ja, Sjögrens syndrom kan ge parestesier. Sjukdomen är autoimmun, vilket betyder att immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna vävnader. Mest känt är angrepp på tår- och spottkörtlar, men Sjögrens kan också påverka perifera nerver, alltså nerver utanför hjärna och ryggmärg, och då uppstår ofta domningar, stickningar, brännande smärta eller känselstörningar.

Neurologiska komplikationer uppskattas förekomma hos ungefär 10–20 procent av personer med Sjögrens sjukdom, medan perifer neuropati i olika studier rapporteras hos en mindre men kliniskt viktig andel. En systematisk översikt och metaanalys har visat att perifer neuropati är en återkommande extraglandulär manifestation, alltså ett sjukdomsuttryck utanför ögon och mun.

Varför uppstår parestesier vid Sjögrens syndrom?

Parestesier uppstår när sensoriska nerver irriteras eller skadas. Vid Sjögrens syndrom tros detta ofta bero på immunmedierad inflammation, ibland direkt riktad mot nervvävnad och ibland via inflammation i små blodkärl som försörjer nerverna. Resultatet blir att nervsignaler förändras: vanliga beröringar kan kännas konstiga, och kroppen kan skapa stickningar eller brännande smärta utan tydlig yttre orsak.

Hos vissa börjar besvären diskret. Det kan handla om att fotdynorna känns “sovande” när man går upp på morgonen, att fingertopparna pirrar när man skriver på dator, eller att huden bränner trots att den ser normal ut. Sådana symtom kan komma och gå länge innan de kopplas till en autoimmun sjukdom.

En viktig förklaring är small fiber-neuropati, alltså skada på tunna nervfibrer som förmedlar smärta och temperatur. Den formen kan ge tydliga symtom trots att vanliga nervledningsundersökningar är normala, vilket är en orsak till att nervpåverkan vid Sjögrens ibland missas i vården.

Hur känns nervpåverkan vid Sjögrens syndrom?

Parestesier vid Sjögrens syndrom kan kännas på flera sätt. En del beskriver klassiska stickningar i händer och fötter. Andra upplever brännande smärta, kylningskänsla, ökad känslighet för beröring eller fläckvis domning i ansikte, ben eller armar.

Symtomen behöver inte alltid följa det typiska mönstret “börjar i tårna och vandrar uppåt”. Just vid small fiber-neuropati kopplad till Sjögrens kan besvären vara mer ojämnt fördelade och ibland drabba även bål eller ansikte. Det gör att tillståndet lätt förväxlas med stress, hyperventilation, B12-brist, diskbråck eller idiopatisk neuropati, alltså nervpåverkan utan känd orsak.

Nervpåverkan kan också ge mer än känselbesvär. Vissa får svaghet, fumlighet eller balansproblem om större nervfibrer påverkas. Andra får tecken på autonom neuropati, där nerver som styr kroppens automatiska funktioner påverkas, med symtom som yrsel när man reser sig, förändrad svettning, hjärtklappning eller mag-tarmbesvär.

Det finns dessutom mer avgränsade former av nervengagemang. Sjögrens kan till exempel ge trigeminusneuropati med domning, sveda eller smärta i ansiktet. Mer ovanligt förekommer mononeuritis multiplex, där flera enskilda nerver skadas mer abrupt och ger plötslig svaghet eller domning i olika delar av kroppen.

Hur utreder man Sjögrens syndrom vid domningar och stickningar?

När någon söker för parestesier behöver läkaren först avgöra om det faktiskt rör sig om neuropati och vilken typ. Sjukdomshistoria och neurologisk undersökning är grunden: var sitter symtomen, är de symmetriska, finns svaghet, påverkas reflexer, och finns samtidig torrhet i ögon eller mun? Den kombinationen kan ge en viktig ledtråd.

Vanliga nervledningsundersökningar och EMG är bra för att upptäcka skador i större nervfibrer. Men om symtomen talar för small fiber-neuropati kan dessa tester vara normala. Då kan hudbiopsi användas för att mäta tätheten av små nervfibrer i huden; minskad nervfiberdensitet talar för small fiber-neuropati.

Samtidigt behöver man utreda om Sjögrens syndrom finns i botten. Blodprov kan omfatta ANA samt antikroppar mot SSA/Ro och SSB/La, men negativa antikroppar utesluter inte sjukdomen, särskilt inte vid neurologiska manifestationer. Vid fortsatt misstanke används ofta Schirmers test för tårproduktion och ibland läppbiopsi från små spottkörtlar. De internationellt använda ACR/EULAR-kriterierna från 2016 bygger just på kombinationen av objektiva fynd som SSA-antikroppar, ögonfynd, salivflöde och salivkörtelbiopsi.

I praktiken behöver man också utesluta andra vanliga orsaker till parestesier. Dit hör diabetes eller prediabetes, B12-brist, folatbrist, hypotyreos, alkoholöverkonsumtion, njursjukdom, läkemedelsbiverkningar och kompression av nerver eller nervrötter. Just därför är basal laboratorieutredning ofta ett klokt första steg när stickningar eller domningar inte går över.

Vad finns det för behandling om Sjögrens ger parestesier?

Behandlingen beror på vilken typ av nervpåverkan det handlar om. Vid neuropatisk smärta används ofta symtomlindrande läkemedel, till exempel gabapentin eller pregabalin, ibland även andra preparat mot nervsmärta. De botar inte orsaken, men kan dämpa felaktiga smärtsignaler från retade nerver.

Om det finns tecken på aktiv inflammation i nerver eller kärl kan immunmodulerande behandling bli aktuell. Johns Hopkins Sjögren’s Center beskriver att mer uttalad perifer neuropati, särskilt mononeuritis multiplex eller vaskulitkopplad nervskada, kan kräva behandling med kortison och andra immundämpande läkemedel som rituximab, cyklofosfamid eller azatioprin. Valet styrs av sjukdomsbild, svårighetsgrad och hur snabbt symtomen utvecklas.

Det är också viktigt att behandla hela sjukdomsbilden, inte bara nervsymtomen. Torra ögon, muntorrhet, sömnstörning, fatigue och smärta förstärker ofta varandra. När flera delar av sjukdomen tas om hand samtidigt fungerar vardagen ofta bättre, även om nervläkningen i sig kan gå långsamt.

För många är rehabilitering en del av lösningen. Det kan handla om fotvård vid nedsatt känsel, balans- och styrketräning, hjälp med smärtstrategier och anpassning av arbete om finmotorik eller uthållighet påverkas. För arbetsgivare är detta relevant eftersom tidig utredning och rätt stöd kan minska långvariga symtom och funktionsnedsättning.

När bör man söka vård eller testa sina värden?

Du bör söka vård om parestesierna är återkommande, tilltar över tid eller kombineras med torrhet i ögon och mun, ledvärk, ovanlig trötthet eller svullna spottkörtlar. Detsamma gäller om du får brännande fotsmärta nattetid, domningar som påverkar gång eller greppförmåga, eller om ansiktet börjar domna.

Akut bedömning behövs vid snabbt tillkommen svaghet, gångsvårigheter, urinretention, påverkan på synen eller utbredda neurologiska symtom. Då måste även andra allvarliga tillstånd övervägas, till exempel ryggmärgspåverkan eller annan inflammatorisk nervsjukdom.

Blodprover kan inte ensamma bekräfta eller avfärda Sjögrens syndrom, men de är ofta ett viktigt första steg. Vid domningar och stickningar är det rimligt att kontrollera bland annat blodsocker, B12, folat, sköldkörtelprover och inflammationsmarkörer, och vid misstanke om autoimmun sjukdom även relevanta antikroppar. Om du redan vet att du har Sjögrens kan nya parestesier vara ett skäl att be om vidare neurologisk bedömning snarare än att avvakta.

Nervpåverkan vid Sjögrens syndrom är ett exempel på hur en “torrhetssjukdom” i själva verket kan vara betydligt bredare än många tror. När stickningar, domningar och brännande smärta sätts in i rätt medicinskt sammanhang går det ofta att komma vidare snabbare – både mot rätt diagnos och mer träffsäker behandling.

Vill du få bättre överblick över markörer som kan vara relevanta vid trötthet, inflammation, blodsockerpåverkan eller bristtillstånd? Beställ en hälsokontroll hos Testmottagningen och ta ett första steg mot tydligare svar om din hälsa.